Skymningsljus

Har jag inte alltid varit en
Sjöstjärna
Modern ville klä mig i paljetter
Hon ville ha mig som

Sin lilla blinda djurunge

Men sakta sakta kröp jag undan
Såg allt hörde allt
Men Satt platt
Som en röd blomma på väggen

Träden var tunga av regn
När jag kröp uppför stammarna
Som en missbildad mördarsnigel
Hängde mig fast vid löven
Och

Föll

Mamma håller fram sin hand
Med det blödande bettet
Läkaren i den vita rocken:
"Jag lägger inte in någon värdering i det"

Den natten meddelar hon mig
Att hon kommer att lämna mig
Och att vägen tillbaka till barndomen
Alltid kommer saknas mig
Aldrig kommer finnas

Med nål och tråd
Syr hon igen min mun
Tigande kan jag bara bevittna
Hennes flykt

Hon tar labyrinten ut genom trädgården
Hennes vita klänning bär slemspår
Efter sjöstjärnans gråtande armar

Har jag inte alltid varit en sjöstjärna
Med pärlor i stället för ögon

Har havet inte alltid varit
Spegeln framför min mun
Ja ni ser att jag fortfarande

Andas