Och de berättar och visar så fruktansvärda inslag...
Att det skär rakt in i mig som knivar.
Jag brister bara ut i gråt.
För att jag inte kan värja mig.
Det går inte.
Nu är jag alldeles rödgråten.
Och jag känner mig bara som bedövad.
Det är svårt att förstå det som inte går att förstå...
Jag tror jag måste skriva på Ängeln en stund nu...
Luna har somnat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar